Hälsningar från Upper East side

Efter förra veckans lugn önskade jag mig action, och action blev det! Imorse tog jag tunnelbanan till Nassau ave för att plocka upp nycklarna till studion hos Anna. Hon var på läkarbesök så det var hennes man som överlämnade dem till mig. Sedan traskade jag vidare i snöslasket mot Bedford ave för att plocka upp kamerautrustning, blixtar, reflektor och stativ. Som en äkta New Yorker hoppade jag in i en taxi (inte riktigt, Anna hade förbokat den) med all utrustning och åkte mot 5th ave/77th street på Upper East side. Känslan när man sitter i en bil, påväg över en av broarna mot Manhattan och ser alla skyskrapor är obeskrivlig. Det är först då jag förstår att jag är i New York. 

Anna mötte mig på adressen och tillsammans gick vi mot dagens plåtning.

Tänk er amerikansk storproduktion (typ Universal eller Disney) dörrvakter, en enorm våning och lönndörrar där tjänstefolket kan försvinna undan. Där var vi idag. Anna skulle plåta en konstsamlare för en Brittisk konsttidning. På plats var även en journalist: hon levde upp till alla mina fördomar om välutbildade överklasstanter från England. Hon satt och väntade på oss i en grön sammetsfotölj i salongen på övervåningen och hade redan bestämt vart det skulle fotograferas, så tillsammans med mannen som bodde där gick vi till matsalen. Det var som att kliva in i Janson's History of Art kap. 13. Rummet var mörklagt, temperaturen var låg och överallt stod små luftångare för att pannåerna skulle ha precis rätt klimat. 
Under tiden som porträtten togs fick vi höra allt från vad vissa verk hade kostat (det rörde sig om ca 1/2 miljon dollar) och att han snuvat en pannå rakt under näsan på Louvren som var ute efter samma bild. 

Det är svårt att förstå att dessa liv existerar i annat än på film. Det är en helt annan värld och värderingarna är så annorlunda.
 
Halv tre var vi färdiga och helt utsvultna. Kosan styrdes mot första bästa burger joint där vi satte i oss varsin superflottig hamburgare. Jag som i stort sett lever på grönkål blev så himla mätt och kunde inte röra mig för jag mådde så illa, men vi lyckades rulla ner i tunnelbanan med all utrustning till underbara Brooklyn och WBurg där vi drack kaffe och arbetade vidare på kontoret.

Imorgon är det troligen en ny shoot, så jäkla taggad!
 
Här har ni henne, arvtagerskan själv:

 
Den lilla hallen:
 
 
 
 
Lutar reflexskärmen lite försiktigt mot Jesus ála 1400-tal
 
 
 
SoupBurg hette stället där vi åt luch, våra kläder osade av stekflott efteråt.
 
 

Kommentarer
Postat av: Anne-Charlotte Gårdenäs-Hansson

Helt underbar berättelse och fantastiska bilder. Mer....tack!

2014-01-28 @ 08:33:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0